Överlever du Appokalypsen?

Idag har vi vant oss vid att kunna lösa våra behov genom simpla appar och betygssystem. Svenskarna är en av de mest aktiva grupperna och laddar i snitt ned 5,5 appar per månad. Inkluderat i många appar är kraven på tillgång till dina telefonkontakter, GPS-positioner eller fotoalbum. Allt detta är många av oss redo att offra för ett gratis provperiod, sålänge appens leverantör har 4 stjärnor eller mer. Men vad händer när man installerar fler och fler appar? Blir det så att vi får bättre överblick, eller målar vi in oss i ett hörn med enkelhetens lockelse?

Dagens konkurrens och användarmönster har i viss mån lett till att appar föredras istället för mobila webbsidor. Att vara bra på något specifikt ger en simplare design och mer uthållig uppmärksamhet hos nya användare. Appar svarar direkt när du trycker, medan webbsidor måste laddas om för nästan varje klick du gör. Appar köar dina val och skickar dem senare, istället för att krascha när du åker genom en tunnel. Användarens tid och tålamod styr här. Men med varje app blir telefonminnet mer fullt och stökigt, samt att batteritiden blir kortare.

appvsweb

Med appkonkurrensen följer kanske också en viss motvilja till samarbete mellan produkter. De enda API:er som får genomslag är från företag som man inte riktigt klarar sig utan idag. Det handlar om sociala plugins som Facebook, Twitter och Pintrest, samt väderdata och positionering via Google Maps. Men trots det har Google svårt att spåra vad användare gör inuti sina appar, jämfört med om de surfade i mobilbrowsern. Det är även svårt för företag att få en överblick av anställdas olika produktivitetsappar om de inte är utvecklade in-house.

Det här kan leda till att vi tvingar företag att uppfinna hjulet om och om igen. Dessutom riskerar vi en brist på tillgängliga utvecklare och ett överflöd av liknande appar där bara ett fåtal blir kommersiella. En framsynthet kring sammankopplingen av små appar betonas i videon ovan. Det ställer bland annat krav på hur öppna företag är med API:er, samt krav på möjligheterna att gömma web 3.0 i syftesanpassade appläsare, istället för t.ex. Chrome. Genom att lösa det såhär kan man smartare använda cache-element och spara bandbredd.

appvsweb

Jag kommer osökt att tänka på hur Steam och Valve fungerar idag. Du kör via en anpassad webbläsare (app eller installerad mjukvara) för att mer responsivt interagera med någonting som egentligen är på webben. Den datan är inte låst i appen, utan du kan läsa in din Steam-data till andra plattformar och utöka din upplevelse genom nya services som t.ex. Claimony. Appen kan samla data som andra browsers inte tänker på, samt köa interaktioner och presentera analyser offline. Du kanske har en jobbrowser, en social browser och en för underhållning. Var och en vet vad du föredrar och gömmer undan distraktioner från dig.

quote-Stan-Getz-life-is-too-full-of-distractions-nowadays-179007_1

Jag tror att det kanske är handlingsbegränsningen i en app som är magin. Att du indirekt vet att du bara gör en sak på ett visst ställe. Att skyddas från frestelsen av ”en till relaterad länk” som en webbläsare med över 100 bokmärken kan innebära. Kroppen fungerar redan bättre när vi fördelar aktiviteter i olika rum. Du slappnar av bättre i sovrummet om du inte arbetar där, du jobbar bättre på kontoret om du inte kommer åt sociala medier. Du slipper tänka på de potentiella möjligheter som ligger utanför det som du vill kunna fokusera på i stunden.

activitybased

Det är bland annat därför vi tittar på hur vi kan få våra CIRO-användare att fokusera. Bland annat har vi möjlighet att frångå den traditionella webbinloggningen. Du kan istället öppna olika webbappar via genvägar, från ditt skrivbord eller din home screen. Vi försöker nu maximera arbetsytan och kan gömma störande bokmärkesfält och överflödiga ikoner. Det gör det lättare att navigera mellan det som är relevant för arbetet, istället för att klicka in sig på flikarna man alltid klickar upp på rasten. Out of sight, out of mind, som det brukar heta!

Native-apps-vs-Mobile-web-apps

Det vi gillar med webbappmiljön är att vi kan rulla ut uppdateringar centralt och själva se till att hårdvaran är kompatibel. Vi behöver inte vänta på att 14 IT-avdelningar ska undersöka och rulla ut mjukvara på alla deras maskiner. I framtiden tror vi att internettillgången kommer vara så konstant att offlinefunktioner inte blir lika viktiga. Det kommer säkert att uppstå fler mobiltillverkare och operativsystem att ta hänsyn till, medan webbstandarden går att hänga med i utan större problem. Webbappar är också lättare att distribuera och interagera med direkt, så de kan lösa problem fortare än en app som ska installeras först.

Vi hoppas att ni fått lära er någonting intressant idag, dela gärna era tankar! / Eric på CTO

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s